Svenska Barnbok / Swedish Children’s Books

Lilla Anna Doll

Lilla Anna Doll

Inger and Lasse Sandberg creators of Lilla Anna.

I början av 1960-talet intog Inger och Lasse Sandberg en central plats i den svenska bilderboksvärlden. Inger andberg var från början småskollärare. Lasse Sandberg hade en gedigen tecknarutbildning, och utöver det jobbade han bland annat som skogshuggare, pressfotograf, sjöman och som anställd vid tunnelbanan I New York!

Att göra böcker var en gemensam dröm, som så småningom blev verklighet. De kallade sig själva ett symbiotiskt författarpar och bildade en harmonisk enhet i bild och text redan från början. Debutboken om fåret Ullrik kom 1953, men det verkliga genombrottet kom med Lilla Anna 1964. Den härligt naivistiska och samtidigt moderna stilen, collegebilderna och den lekfulla pedagogiken i böckerna var då något helt nytt och mottogs med stor
förtjusning av kritik och läsare. Efter det gjorde de 110 böcker tillsammans!

Currently available:
Lilla Anna – Kom och hjälp $12.50
Lilla Anna flyttar saker $13.95
Lilla Anna Liker med bollar $13.95
Lilla Anna och trollerihatten $13.95
Lilla Anna’s Julklapp $12.95
Lilla Anna Doll $28.83

To purchase any of the above items use our Order form. You can also add other items to the order form and we will get back to you with prices and availability.

Typing Swedish letters on a US Keyboard

We write both Swedish and English text using the same American keyboard. We work in windows and can easily toggle between the two keyboard layouts. The location of å, ä and ö on the American keyboard are easy to remember, but all non letter characters also change places on the Swedish keyboard layout (example: @#$% etc.) and that gets harder to remember. So I toggle back and forth. On Wikipedia I found a good drawing of the Swedish keyboard layout that can eliminate toggling. You can see the layout below.  Click on image to get a larger image of the keyboard.
Keyboard-Layout

Reading for Students of the Swedish Language

Förutom läroböcker i svenska, säljer vi också romaner, som har bearbetats och gets ut i en version med enklare språk för att göra texten kortare och mer tillgänglig för en svenskstuderande. Man skär väl då bort något av den konstnärliga kvaliteten i originalet. För att göra det lättare att komma igenom en text kunde man också använda manuskript till teaterpjäser och film eller noveller där man inte behövt bearbeta vad författaren skrivet. Man kanske också kan se, lyssna på en inspelning av ett manuskript man först läst.
Böcker som ges ut i förkortad upplaga kostar ofta mer än det fylligare originalet. Om intresse finns tittar words4u gärna på olika möjligheter att använda obearbetade texter i svenskundervisning, inklusive vad som kan laddas ner kostnadsfritt.

Digital Learning Tools

words4u  säljer läromedel i svenska både till skolor för barn och till Universitet i USA. Det är naturligtvis stora skillnader mellan dessa grupper i hur de använder läromedel. Barnen lär sig ofta två språk på en gång, universitets studenter kan ha ett fullt utvecklat modersmål och svenska som andra språk.

Som första inlägg i bloggen har jag skrivit en recension av boken: ‘Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärare’ som är författad av Patricia Diaz med stöd och utgivning av förlaget Studentlitteratur AB. ISBN: 9789144077987 . Utgivningsdatum: 201210 .

Inledningen i boken börjar med ett citat från ishockeyspelaren Wayne Gretzky:

‘A good hockey player plays where the puck is.

A great hockey player plays where the puck is going to be’.

Vad kan ett bra exempel bli? Jag prövar med följande:

I första klass lär sig eleven att sammanfoga bokstäver till ord. För att göra detta skriver de ned orden på papper. Motoriken vid skrivandet är långsam och svår att behärska i barnens ålder. Det visar sig att barnen sätter ihop orden snabbare och bättre genom att skjuta bokstäverna med fingrarna till ord på en surfplatta. Att utveckla den tekniken kanske kan liknas vid att vara där pucken kommer att hamna.

Patricia Diaz menar att digitala hjälpmedel är viktiga både i undervisningen av eleverna men också för lärarens kommunikation med sina kolleger och därmed också för hans egen vidareutbildning.

Alla tänkbara typer av digitala hjälpmedel behandlas i boken. Låt oss ta ett exempel med twitter: I vanliga diskussioner i klassrummet är det ofta elever som är kvicka på att räcka upp handen och bidrar med sina åsikter. Andra elever funderar längre, men inom några minuter har diskussionen gått vidare så tillfället att lämna ytterligare kommentarer har gått förbi. På twitter kan dialogen fortsätta. Att diskussioner utanför klassrummet äger rum innebär också att eleverna blir mer bekanta med varandras åsikter och tonar ned sina hårda omdömen om varandra i klassrummet.

Om eleven publicerar sin uppsats på nätet istället för att bara ge den till läraren för bedömning, blir han ofta mera angelägen att göra en bra prestation.

Boken innehåller en uppsjö av information om alla tänkbara resurser som kan användas för digital undervisning. Här följer en uppräkning av kapitelrubrikerna:

Från diabild till webb 2.0; Sociala medier; Digital kompetens; En digital generation; Samtid och framtid; Webbpublisering; Netikett; Nätsäkerhet; Att tänka kritiskt; Upphovsrätt; Digital kommunikation; Facebook; Google; Blogg; Twitter; Wikipedia och andra wikis; Presentera digitalt; Ljud och röstinspelning; Video på nätet; Spel och lärande; Mobilt lärande;

Som ett snapshot av vad som händer globalt på den digitala fronten och hur Sverige påverkas därav, citerar jag några uppgifter i svensk dagspress:

Ericsson och SAP samarbetar om M2M (machine-2-machine). Ericssons prognoser: Det kommer att finnas 9.3 miljarder mobilabonnemang 2018, fler än antalet människor på jorden. Det kommer att finnas 6.5 miljarder bredbandsabonnemang vilket skall jämföras med dagens 1.5 miljarder.

Lunds Universitet har nu sällat sig till en grupp av Universitet världen över, som lägger ut sina kurser och föreläsningar på nätet, där de kan användas kostnadsfritt.

I förordet till ‘Webben i undervisningen’ omnämns ett fall där en berömd professor i historia lade ut en kurs ’Europeisk civilisation 1648-1945’ på nätet. Han fick ett email från en kollega som prisade kursen ”…nu lär de sig allt om upplysningen, franska revolutionen osv”.

Studenterna var från ett fattigt distrikt i Lahores förorter i Pakistan och de hade varit entusiastiska.

Men det är ju bara gammal historia! Var detta ett lyckat exempel på vad man kan åstadkomma med sådana här program?

När en tidigare ledare i Kina – Chau Enlai – fick frågan från en västerländsk journalist vad franska revolutionen hade betytt för civilisationen, fick han svaret: “Det är det för tidigt att uttala sig om”.

Kan det vara så att ge kursen i Pakistan var att spela ’ where the puck is going to be’?

’Webben i undervisningen’ är skriven framför allt med det svenska skolväsendet i fokus, men alla digitala verktyg är antingen engelsk språkiga eller finns i olika språk. Framför allt tror jag att det finns nya användningar av dessa verktyg i utvecklingen av tvåspråkighet.

Lennart Sjöbeck
owner